Hans Alver

Hans Alver
Hans Alver
Hans Alver

Hans Alver – en legendarisk borgmästare i Haapsalu

Hans Otto August Alver föddes i Valga den 11 april 1887.

Han studerade först på Valgas progymnasium och tog senare studenten vid Pärnus gymnasium, varefter han 1907 påbörjade studier vid Tartu Universitets medicinfakultetet. 1918 blev han diplomerad läkare. Under I:a världskriget praktiserade han som läkare i ryska armén. Efter att ha avslutat sina studier på universitetet flyttade dr. Alver till Läänemaa och han öppnade en läkarpraktik i Lihula (1918-1919). Han deltog i Frihetskriget som chefsläkare i Kuperjanovbataljonen. Efter krigets slut återvände han till Läänemaa, där han 1920 utnämndes till länsdoktor. På den platsen arbetade han fram till 1931, samtidigt som han vid ett par kortare perioder även var ordförande för Läänemaas länssjukhus. 1921 valdes dr Alver in i Haapsalus stadsfullmäktige. Samma år etablerades på hans initiativ Förening för ett skönare Haapsalu.

Om politiken i Haapsalu

I slutet på 1920-talet var Haapsalus stadsfolk inte alls nöjd med sina rådsherrar. När man bläddrar i tidningen Lääne Elu från 1928-1929, märker man, hurpass oense dåtidens stadsförvaltning och stadsfullmäktige var i sitt arbete.

Förteckning över stadsförvaltningens synder hade blivit rätt så lång. Om nästan varje möte som hölls i rådhuset skrevs det vassa och saftiga artiklar i tidningen. Känd för sin demokratisk syn, full av energi och initiativrikedom, blev Alver ofta måltavla för kritiken från makthavande ämbetsmän och deras anhängare (dock inte i tidningen Lääne Elu). I stadsfullmäktige var han opositionens, som egentligen utgjorde majoriteten i stadsfullmäktige, mest framträdande person.

I tidningen Läänemaa (som var stadsförvaltningens pressorgan) försökte man komma med anklagelser mot Alver. Till det svarade doktorn i tidningen Lääne Elu med orden, som borde rätt bra beskriva hans syn. ‘Ja, quo vadis – vart är Du på väg, Alver? Jag kilar på min gamla, men enkla och raka väg för en bättre framtids skull, som måste komma och som skall en gång komma för våra barn, trots alla kadaverflugor; och därför kämpar jag, så länge jag orkar, som förut mot dessa mindrevärdiga element som är skadliga för vår stad och vårt fosterland.’

Alver till borgmästare

I slutet på juli 1929 blev letandet efter nya borgmästarkandidat aktuell och den livskraftiga opositionen av stadsfullmäktige löste till slut krisen.

Man kom snabbt överens om den nya borgmästarens person – Hans Alver blev ny borgmästare.

Den 26 augusti 1929 var nya stadsfäder på plats och Alver blev ansvarig för ‘barnavårdsnämnden, brandkåren, kurortverksamheten, parker och alléer, utbildning och allmänna stadsärenden och förvaltningsfrågor.’ (LE, den 31 augusti 1929, nr 35.)

Nu försvann alla förtalande skrivelser om stadsförvaltningen från media.

Man kunde tro att det blir ordning och reda i rådhuset. Och så var det också. Näst kommande åren blev mycket framgångsrika för Haapsalu.

Allt som kunde uträttas!

Trots pengabristen uträttade man mycket: man började installera vatten- och avloppssystem, stenlägga gator. Uppbyggnaden av avloppssystemet var Alvers hjärtefråga. Han prognosticerade mycket noga, hur stadens avloppsvatten under 50 år kan ändra vikarna runt Haapsalu till sjukdomshärdar i stället för kurort.

Man byggde alléer, lade grunden för den Afrikanska stranden, förskönade staden mm. Bakom allt detta låg Alvers ledande hand. Samtidigt deltog han även på olika evenemang i kurorttemat i Europa och även i USA, där han lärde sig mycket nytt som han försökte att tillämpa även hemma under lokala begränsade förhållanden.

Det kom till nytta för Haapsalu att en läkare satt på borgmästarstolen som var vidsynt och vars muntra inställning bevittnades även av ett djupt intresse för hembygdens historia.

1929 grundade man på Alvers initiativ Läänemaas Museumföreningen. De äldsta och mest värdefulla tillgångarna på dagens Läänemaas Museum utgörs just av historiska ting som är kännetecknande för Läänemaa och som samlades in just då.

Ni har ju Alver!

Staden kunde verkligen känna sig stolt för sin ‘främsta medborgare’. Höga ämbetsmän från huvudstaden sade ofta: ‘Vad har ni att klaga för? Ni har ju Alver!’ Den 9 april 1932 ställdes det en fråga i tidningen Lääne Elu, varför sjunger man lovsånger till Haapsalu och man svarade själv: ‘Självklart därför att den före detta smutsiga fiskarstaden har blivit en kulturell badstad. Och om vi ställer frågan, vem har varit den som har viftat med trollstaven, kan vi svara, att det är dr Alver som har offrat sig mycket övervägande.’

Sådan var borgmästaren genom sina samtida människors ögon och ord. Han aktades, hans öppna leendet, optimism och fantasi var beundrad av alla. Tills allting tog slut. Den 14 juni 1941 deporterades familjen Alver och den 23 november 1943 dog Hans Alver i Uralbergen.

Kalli Pets
Huvudinspektör på Fornminnesskyddsinspektionens Nordvästra sektion.

FacebookTwitterGoogle+